Kom hem från praktiken nyss. Idag har jag gjort wienerdeg, kanelsnäckor, nötkongresser och mirliton (nej, jag visste inte heller att det fanns kakor som hette så). Jag har börjat komma in i arbetet mer, förstår de dagliga rutinerna och känner mig mer bekväm. I början är man så osäker och måste fråga om varenda liten grej, och det är så jobbigt. Fast jag råkar fortfarande kavla ut wienerdegen en halv millimeter för tunn, varenda gång. Kavlingsmaskinen hoppar gärna till och ställer om sig lite, så det är inte heeelt mitt fel, men jag borde ha lärt mig det nu. Så alla mina spandauer blir för små...